Ena foten före den andre
Iförrgårkväll, promenad med Andreas i spåret:
Promenad själv igår:
Himla växlande väder, idag var promenaden kall och grå men skönt. Något jag drömde om att få känna där jag låg i sjukhussängen i Thailand.
När jag kom till Sverige och åkte raka vägen till sjukhuset (efter mötet med min fina välkomstkommité) var det underbart att bara glo ut i det gråa, kalla och regniga Linköping. Jag var hemma. Stapplade fram till fönstret och öppnade det, men det var barnlås på så jag kunde bara öppna några centimeter. Jag satte näsan i springan och det räckte, mmmmm!
Igår var det lukten av nybakta bullar som spred sig i lägenheten.
